Har funderar lite på det här med vänner, fan va lost man skulle vara utan dom. Tackar gudarna för att jag har några riktigt bra, roliga, charmiga, söta, smarta, klipska, sympatiska, fantastiska och helt underbara vänner.
Jag gick en ganska lång tid utan nästan några vänner alls. Vilket till stor del var självvalt. Kände att dom jag hade inte fick mig att må bra och dom andra inte gav mig något tillbaka.
Men nu har jag hittat några tiktiga gobitar och det känns som att man går med lite lättare steg här i livet:)

Nu har jag en liten hemlis också, jag planerar för en till resa:)
Allt lixom bara tycket det är för tidigt, att jag nyss var borta. Andra undrar va fan jag ska dit och göra mm mm. Men om det var något jag sket i så var det väl det haha;)
Jag gör Precis som vanligt Precis som JAG vill. Det är mitt motto här i livet. Kan jag så gör jag. Annars ruttnar man ju:)

xoxo Linn