Mitt uppe i flytten känns det som, mamma kommer snart och hjälper. Vill så mycket, så lite tid.
Allt som stressar och klöser sig kvar som en ovälkommer gäst på julafton.
Vafan ska man göra när man inte riktigt vet vad man vill göra, och man måste bestämma sig snart. Så rädd för att göra fel val. Rädd för att ta the high road och ångra mig när det är för sent. Men minst lika rädd för att inte våga och istället gå runt kanske för evigt och undra om jag gjorde fel val!?
Vem kan svara på denna fråga. Men jag är ju inte den som bangar, hur kan det komma sig att jag helt plötsligt börjat tvivla på mina tankar och planer...Hmmmm...vet inte hur jag ska göra med NÅGOT just nu. Men kommer jag någonsin veta det? Förns jag provat iaf. Jag brukar ju leva efter det, att om man inte vet säkert att man provar istället för att lägga ner, för funkar det inte är det ju bara att skita i allt. Men någonting nu säger åt mig att tänka 2 gånger. Jag Tvekar, verkligen en ny känsla...
When? Where? And How? I dont know, but I will be back...
Sverige är nog det tråkigaste landet i hela världen...Händer ju nada, och när något händer blir det endå pannkaka...
Jag behöver göra lite annat, upptäcka lite nya saker. Det är det jag gör, Och jag är så jävla bra på det. Det är sjukt vad lätt det är att anpassa sig till helt nya saker, fantastiskt. När man lixom öppnar ögonen för något helt nytt, och efter det börjar se världen på ett helt annat sätt. Hur kan det vara så?
Nej du, vill äta Mango, titta på soluppgången, dansa under stjärnorna, vara med barnen och åka Daladala igen. Saknar.
Världen är så olika på olika ställen men människorna är precis lika. Är inte det konsigt? Det enda som skiljer oss åt är hudfärg och lite värderingar. Tror inte det skulle skada någon att ta sig en titt på hur andra människor lever sitt liv. Att det finns andra allternativ. För det finns det, tusentals. Varför sitta i detta pisskalla land och frysa arslet av sig när man i skrivandets stund kunde ligga i någon solstol någonstans med kritvit sand mellan tårna och en paraplydrink i handen.
Thats life....
Snart så är jag där, snart. Så kan ju alla torrbollar stanna här och frysa:p
Ska bara njuta av lite svensk sommar och värma upp min hjärna, sen drar jag fan. Byebye.
Sverige är nog det tråkigaste landet i hela världen...Händer ju nada, och när något händer blir det endå pannkaka...
Jag behöver göra lite annat, upptäcka lite nya saker. Det är det jag gör, Och jag är så jävla bra på det. Det är sjukt vad lätt det är att anpassa sig till helt nya saker, fantastiskt. När man lixom öppnar ögonen för något helt nytt, och efter det börjar se världen på ett helt annat sätt. Hur kan det vara så?
Nej du, vill äta Mango, titta på soluppgången, dansa under stjärnorna, vara med barnen och åka Daladala igen. Saknar.
Världen är så olika på olika ställen men människorna är precis lika. Är inte det konsigt? Det enda som skiljer oss åt är hudfärg och lite värderingar. Tror inte det skulle skada någon att ta sig en titt på hur andra människor lever sitt liv. Att det finns andra allternativ. För det finns det, tusentals. Varför sitta i detta pisskalla land och frysa arslet av sig när man i skrivandets stund kunde ligga i någon solstol någonstans med kritvit sand mellan tårna och en paraplydrink i handen.
Thats life....
Snart så är jag där, snart. Så kan ju alla torrbollar stanna här och frysa:p
Ska bara njuta av lite svensk sommar och värma upp min hjärna, sen drar jag fan. Byebye.

Runaway train never going back,
Wrong way on a one way track.
Seems like I should be getting somewhere,
Somehow I'm neither here no there.
Can you help me remember how to smile,
Make it somehow all seem worthwhile.
How on earth did I get so jaded,
Life's mystery seems so faded.
I can go where no one else can go,
I know what no one else knows.
Here I am just drownin' in the rain,
With a ticket for a runaway train...
Det finns så sjukt mycket saker som jag vill göra. Kan inte förstå hur vissa inte tycks veta något dom vill göra!?
Här kommer en liten lista på allt som jag vill & kommer göra....
- Backpacka Thailand/Indonesien/Bali/Philipinerna.
- Plugga utlandspolitik/logistik/fred/bistånd. Göteborg Universitet?
- Volontär i Öst Afrika, längtar tillbaka sjukt mycket.
- Flytta till en sjukt myyysssiiiggg lägenhet på stan.
Familjedag idag då! Middag ute, påskmys och lite annat. kort visning och musik, det blir en fett mysig dag:)
Det är så sjukt härligt med vår!! Såg tusselagon & snödroppar nyligen, helt underbart. Snart är sommaren här. På riktigt.
YES.
Dax att fixa makeupen och kläder sen dra sig mot stan, köpa blommor och grejor.
byebye
Det är så sjukt härligt med vår!! Såg tusselagon & snödroppar nyligen, helt underbart. Snart är sommaren här. På riktigt.
YES.
Dax att fixa makeupen och kläder sen dra sig mot stan, köpa blommor och grejor.
byebye
Nu är PÅSKEN snart här:) Där är väl iaf ett säkert vårsign....
Har jobbat nu måndag tisdag, och har med andra ord två dagar kvar, sen är det lite påskledigt som gäller innan allvaretbörjar...
På fredag blir det Curch Street Saloon men typ halva släkten, ska bli super mys. Och efter det ska vi hem till mor & far och titta på kort från Afrika och lyssna lite musik!


Sen på lördag är det planerat att vi ska åka upp till stugan om vädret tillåter. Hoppas verkligen på det. Skulle vara så grymt mysigt att pimpla och grilla lite i skönt vårväder.


Peace.
Idag:
*Plugga.
*Shoppa?
*Luncha med Pappa.
*Träna.
*Ringa Africa.
_____________________________
Måste säga att Sverige på sätt och vis börjar kännas normalt igen, paniken har lagt sig. Men inte längtan.
Vet inte hur jag ska förklara. Känns just nu som att allt lite börjar jämna ut sig och det kanske inte är så mycket bättre vart fan man i världen vänder sig. Men när jag tänker tillbaka på hur jag tänkte och var när jag inte var här. Saknar jag, längtar. Jag som svor för mig själv att Aldrig släppa taget om den jag blivit. Men det tycks som att jag redan gjort det lite bit för bit. Känns som att enda sättet att hålla kvar är att bestämma mig för att den tiden inte är slut i mitt liv, att jag fortfarande har tid och möjlighet att uppleva världen. Bara jag, mitt liv.
Fan vad allt ska vara så jäkla veligt alltid...
*Plugga.
*Shoppa?
*Luncha med Pappa.
*Träna.
*Ringa Africa.
_____________________________
Måste säga att Sverige på sätt och vis börjar kännas normalt igen, paniken har lagt sig. Men inte längtan.
Vet inte hur jag ska förklara. Känns just nu som att allt lite börjar jämna ut sig och det kanske inte är så mycket bättre vart fan man i världen vänder sig. Men när jag tänker tillbaka på hur jag tänkte och var när jag inte var här. Saknar jag, längtar. Jag som svor för mig själv att Aldrig släppa taget om den jag blivit. Men det tycks som att jag redan gjort det lite bit för bit. Känns som att enda sättet att hålla kvar är att bestämma mig för att den tiden inte är slut i mitt liv, att jag fortfarande har tid och möjlighet att uppleva världen. Bara jag, mitt liv.
Fan vad allt ska vara så jäkla veligt alltid...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












