Idag:
*Plugga.
*Shoppa?
*Luncha med Pappa.
*Träna.
*Ringa Africa.
_____________________________

Måste säga att Sverige på sätt och vis börjar kännas normalt igen, paniken har lagt sig. Men inte längtan.
Vet inte hur jag ska förklara. Känns just nu som att allt lite börjar jämna ut sig och det kanske inte är så mycket bättre vart fan man i världen vänder sig. Men när jag tänker tillbaka på hur jag tänkte och var när jag inte var här. Saknar jag, längtar. Jag som svor för mig själv att Aldrig släppa taget om den jag blivit. Men det tycks som att jag redan gjort det lite bit för bit. Känns som att enda sättet att hålla kvar är att bestämma mig för att den tiden inte är slut i mitt liv, att jag fortfarande har tid och möjlighet att uppleva världen. Bara jag, mitt liv.
Fan vad allt ska vara så jäkla veligt alltid...