
Längtar till Paradiset...
Blir så arg när vissa människor pratar med mig som att jag inte skulle klara av vissa saker, när dom pratar på ett nedlåtade sätt.
Dom känner inte mig, för dom som gör det vet att jag aldrig ger upp. Aldrig.
Man måste verkligen se till sig själv inte försöka förverkliga sig själv genom någon annan.
Jag är inte en sån som bara snackar, jag gör. Har inget nöje av att bara planera om inget händer. Slöseri med tid och energi.
Men att bara vara kvar här hemma och försöka få dagarna att gå är inget liv för mig. Jag är en rastlös själ som behöver äventyr.
Kan inte vänta tills jag ligger i vattnet bland delfinerna..
Africa have captured my soul...
Måste åka för att ta reda på vad som alltid dragit mig dit..
Människorna? Maten? Kulturen? Naturen? Djuren? Misären? Krigen? Fattigdommen? Svälten?
Nej, livets vagga, Afrika måste besökas och upplevas. På gott och ont.
